Precis lika pmsig som vanligt..

Japp precis som vanligt fast extremt, och då menar jag verkligen extremt trött. Har ju typ vart det sedan ivfen, men nu har det verkligen eskalerat totalt. Jag kommer knappt ut ur sängen på morgonen. Börjar fundera på om jag är utmattad. 
 
Jag har iaf fått en psykologtid på fredag vilket är rätt lägligt då mensen ska komma då. Och gör den inte det kommer det att bli en jäkligt lång sommar för oss. Då blir liksom inte fet förrän kanske i augusti. Jag ser fram emot spykologtiden. Speciellt när vi eventuellt ska dra nu väg över nästa helg till ett par vänner i Värmland. De väntar barn... När hon äntligen kunde tänka sig att skaffa nummer två och vi fortfarande inte hade lyckats blev jag superglad. Tänkte att vi skulle vara mammalediga tillsammans, för i och med att vi hade försökt så länge (3 inseminationer och väntan på IVF) så trodde jag att det var typ vår tur...Det var ju bara det att det tog sig på första försöket för henne... Och det har det ju som alla vet inte gjort för oss.
 
Men hon är en av mina allra bästa vänner och jag saknar henne, så jag får ju ta tjuren i hornen och åka dit och träffa henne med sin fina mage.
 
Babyboom! 
 
 

Kroppsanalysen is back...

Jahopp, bim -6. Hur många gånger under de senaste åren har man googlat det? 
 
Idag googlar jag dock inte men kroppsanalyserar det gör jag. Vill jag kroppsanalysera? Svar: nej! Men jag gör det uppenbarligen ändå. 
 
Lite tyngre bröst än vanligt...eller man ska kanske säga precis som vanligt vid pms. Lite låg dämpad ångest...precis som vid pms. Orolig för att mensen kommer för sent om den kommer så att säga. Hoppet är det sista som lämnar en😉
 
Idag är det morsdag dessutom.. Kul för alla mödrar där ute. Om jag någonsin får vara med i er klubb ska det bli min favorit dag🎈🎈jäkla vad jag ska fira..eller förhoppningsvis bli firad!
 
Men fram tills dess får jag fira min mamma. Slänger in mormor på ett hörn med😊 
 
Ha en fin söndag😊

Karma is a bitch

Awn var super Nice. Hamnade mellan de två gravida men det gick hur bra som helst. Förstår nu i efterhand inte hur jag kunde bygga upp sån ångest inför detta möte. Mycket skratt men även gråt....Den vän som stuckit så i ögonen..problemet har ju endast funnits i mitt huvud. Såklart att jag är glad för hennes skull även tacksam för att ha henne som vän,  man blir konstig i denna ofrivilligt barnlösa värld.
 
Det var dock jag som var orsaken till gråten men inte jag som grät. Ibland hatar jag mig själv för att jag är så pucko. Jag om någon borde ju veta vad man inte ska säga till en annan människa.... 
 
Vännen som grät har en helt annan livssituation än mig. För hon är singel och en bit över 30. Och hon vill verkligen både ha barn och tvåsamhet. Jag om någon borde ju veta att man inte ens ska delta i ett sådant samtal...allt kan bli fel. Typ som du borde ta semester vid ägglossning....
 
Jag sa att tyvärr kommer jag inte att säga en klyscha som: du kommer säkert träffa någon när du minst anar. Och berättade istället om en manlig kollega 40+ som lidit mycket av stress på jobb och privat då han var singel . Och han berättade att hans psykolog sagt till honom att ingen kommer att knacka på hans dörr och säga här är jag. Utan att han själv får jobba för det.
 
Där brast min vän, och reste sig och gick. Jag gick såklart efter och vi pratade en lång stund innan hon gick med på att komma tillbaka. Men jag känner mig dum, att jag sa något så puckat som uppenbarligen orsakade en bristaningsgräns för henne det gör ont i mitt hjärta. Hon känner sig ensam och det gör ont.
 
Karma is a bitch... När jag sprang efter henne i mina supethöga klackar trampade ja såååååklart snett...så att jag trillade... Inte vacklande... Trillade pladask och stukade förmodligen foten rejält.. Den är svullen!
 
Vi hade dock en väldigt trevlig kväll efteråt och hon lättade upp.
 
Men uppenbarligen är det någon övre makt som inte tyckte att jag sotat tillräckligt för mitt misstag... Så på väg till bilen trampade jag såklart snett igen!!! Hoppas att jag kommer kunna gå på foten imorgon... Jag kan aldrig göra fel utan att få sota ordentligt för det. Karma alltså karma....

Vår strid och vägen till dig

Ofriviligt barnlös... jo det är jag det! Välkomna och ta en kik på mitt liv och vår (min och min fästmans) strid för att få det där lilla pyret som vi så länge drömt om. När alla andra blir på tjocken till höger och till vänster, går på mammaledigheter och kommer tillbaks står vi fortfarande på samma ställe och trampar. Detta är vår strid, och jag vet att det är många där ute som delar den med oss. Inseminationer och IVF har nog inte varit så vi drömt om att pyret skall bli till, men det viktiga är ju faktiskt att det någon gång sker. Antal inseminationer = 3 (varav ett plus som slutade i missfall) antal letrozol omgångar=6. Antal IVF 3. Antal ET=2, antal FET= 6. Nu är vi inne på IVF4 och hoppas att vi kommer i mål.

RSS 2.0