Jag har inte så mycket att säga. Det är sjukt att man har vana av detta nu!

 

Jag gick all in på alkoholen igår. Det fick bära eller brista. Och det bar!

 

Jag shottade tequila, drack rödvin, bubbel och redbull vodka! Dansade som aldrig förr! Idag värker det i hela kroppen, men det var det värt!

 

Idag har jag storstädat!

 

Vaffan ska man göra med livet? Jag vet inte längre. Orkar inte tänka på det! Varje toabesök är en påminnelse av ännu ett misslyckande. Men just nu orkar jag inte känna, orkar inte ta tag i att planera. 

 

Jag sa till en av mina vänner att detta var det bästa misslyckandet ever, på krogen med mina bästa 12 vänner. Hon sa att vi kan ställa upp på att gå på krogen vid varje misslyckande, men att hon såklart hoppas att det aldrig mer kommer ett.

 

Hon grät och sa att hon och en annan vän brukar ringa till varandra efter jag har meddelat om misslyckanden. Hon sa att deras hjärtan går sönder och att de brukar prata om hur det då känns för mig. Om deras hjärta går sönder hur mår då mitt hjärta. Hon sa att alla vet att jag skulle bli den bästa mamman och att det.är så sjukt orättvist. Jag grät inte, men jag berättade att när sorgen och paniken hinner ifatt mig, när jag tillåter mig att känna gör det så sjukt ont att jag inte vet hur jag ska orka. Sen drack vi lite till. 

 

Mina fina vänner💓 

 

Jag vet inte hur mycket jag kommer blogga nu. Nästa och sista embisen får först flytta in om sex veckor. Om det klarar upptiningen så att säga. Fram tills dess har jag ytterligare en möhippa och två bröllop. 

 

Hoppas att ni andra har det bra! Styrka till er alla..💓